Säsongens allra sista seriematch, mot Tureberg Lynx i Sollentuna sporthall. Skulle kunnat bli en riktigt härlig vinst, men icke. Finns ärligt talat inte mycket att säga om denna match, särskilt inte första halvlek. Viby var knappt där och lät Tureberg dominera totalt. 

Förlust i första halvlek med 25-8.

Under halvtidsvilan försökte vi alla förstå vad som hände och varför. Varför spelade Viby plötsligt på en väldigt mycket lägre nivå än tidigare i säsongen? Speciellt jämfört med senaste matchen mot FUBB som var helt fantastisk. Vad var det som fungerade då men inte nu? Den glöden, viljan och hungern efter bollen fanns liksom inte där, än.

I tredje börja Viby åtminstone spela bra basket. Fick till några snygga avslut på korg som kändes riktigt bra. Det enda negativa var att så fort vi fick till ett mål, gjorde Tureberg mål anfallet efter, i princip varje gång. På det viset går det aldrig att komma ikapp ett underläge, spelar faktiskt ingen roll hur många mål vi gör, så länge motståndarna gör lika många. Då stannar underläget på samma nivå, bara andra siffror. Men, gapet blev inte särskilt mycket större. Efter tredje stod tavlan på 43-22, vilket innebar att Tureberg endast vann tredje med 18-14, betydligt bättre!

Sista perioden blev ännu bättre, inte lika bra som Viby faktiskt kan men bättre än dagens första halvlek. Nu låste vi mer i försvar, jobbade som ett lag tillsammans och fortsatte få till anfallen. En av våra spelare satte till och med en tre-poängare! HÄRLIGT! Blev tillslut vinst i sista perioden med 9-10 till Viby, vilket känns skönt men totalt i matchen vinner Tureberg med 52-32. Men att kunna förändra spelet till det bättre efter en riktigt dålig första halvlek är starkt, även att vinna sista perioden. Tänk om vi hade spelat på den nivån sedan början?

There is no I in team

/Elin och Amelie